dagbok/bilder2011 år 2011

5/1 2012 Nyår.

Trots att vintern inte visat sig än, frös Virvel , när matte stod stilla och pratade för andra gången på kort tid. Först hade det varit med Pysens matte och då hade de båda busat ett bra tag, men sen stod de stilla och väntade.

Så mötte vi Emil och efter en stund var det skönt för Virvel att värma sig under min jacka. Frida Fridh tog bilden dagen före nyårsafton.

Det är fortfarande osäkert hur länge Saffran ska stanna, hennes husse kämpar med sin rehabilitering. Det blir inte så mycket träning för Virvel på promenaderna eftersom Saffran är med då också, hon får gå dubbla turer, för hon behöver gå ner lite i vikt.

Vi har förhoppningar om ett bra 2012, med långa promenader, spårträning och tävlingar i lydnad och agility och inte minst, alla härliga möten med andra hundar och hundägare!

Ett Gott Nytt År till alla!

 

12/12 Ännu en promenad.

Upptäcksfärden på Söder fortsatte.

På vägen dit passerade vi huset, där jag bodde under mina första 14 levnadsår

och skolan där jag tillbringade mina 4 första skolår.

Stadshuset gick vi också förbi.

På Söder beundrade vi Katarina kyrka

och sen fann vi återigen idylliska miljöer.

Söder är verkligen en spännande stadsdel!

 

8/12 Promenader.

Nu har vädret inbjudit till långpromenader. Den hitills intressantaste var vår upptäcksfärd på Södermalm. Det är den stadsdel som jag känner till minst.

Hundarna hittade sin egen salong!

"Sakong les Papillon"

Vi hittade bl.a. den idyliska Yttersta Tvärgränd.

Saffran är hos oss medan hennes husse återhämtar sig efter en hjärtinfarkt. Cleo suckar lite över att ha fått ännu en flockmedlem att hålla ordning på. Balrog är glad över att ha sin mamma hemme, och Virvel tycker att det är spännande att riktigt få lära känna sin mormor. Saffran själv tar det hela med ro, men jag tror, att hon längtar efter sin husse.

 

7/11 Ännu är inte november grå....

På väg ut på vår promenad mötte vi grannpojken Melvin och hans mamma. Melvin har blivit pussad av Virvel i hela sitt liv. Nu råkade vi avbryta  det hela genom att ta fram våra kamror.

Nu har en del träd följt almanackan och klätt av sig. De har lämnat sina gyllene kläder som en guldmatta.

Andra träd har behällit sina färgstarka kläder!

Det är vackert!

29/10 Träd.

Igår gick vi en långpromenad fram och tillbaka till Gärdet, en tur på fyra timmar. Hundarna fick springa en vända på det öppna fältet, men mitt mål var den hotade "radiohuseken".

Just det trädet väckte inte Virvels intresse, han är bara intresserad av träd som det går att klättra i.

I en spårpaus på Tyresö tittade Molly förundrad på honom.

De här träden har Virvel hittat på Lilla Essingen.

26/10 Höstlöv och höstliv.

Det sköna höstvädret inbjuder till promenader. Virvel och jag går ofta runt Lilla Essingen, där jag njiter av närheten till vattnet

och Virvel av sina hundmöten.

Lilla söta Maja får en puss.

Kompasen Jack.

Agiliträning kan det också bli lite av. I lördags var Ulla med Maya och jag till Ekelundsplanen och tränade. Det kom också en mycket glad Casper!

Ulla och Mava!

Casper med matte Matilda!

Spåra är härligt och vi har varit till Ingegerd på Tyresö där alla hundarna har fått glädjen av att jobba!

Moses spårR.

Molly spårar.

Cleo spårar.

Det är på många sätt en färgrik höst!

4/10 Höst.

Redan i slutet av september blev delar av vårt vildvin rött.

På marken började guldfärgade löv att samlas.

På sköna höstpromenader hittar Virvel både roöliga stenar och spännande träd!

Vi ser fram emot en färgrik höst!

10/9 Släktträff i Påskalavik!

En av lockelserna med vår resa var att möta Virvels syster Vilma

Här kommer hon!

Nu får Virvel vara med!

Hon är intresserad av golf!

Oskar slår.

Först till bollen vinner!

Virvel var glad, men Balrog var lite besviken, hans fru Iddi och hans dotter Ariana höglöpte och var inte tilåtna att vara med i det socilala vimlet.

Det blev ändå ett helt gäng som fick gå på promenad.

Vi väntar.

Nu har Chi och Jaffa kommit, så nu kan vi gå!

Sen kunde de sitta still för fotografering!

Längst ner, Sotho, Albus och Balrog, i mitten Virvel och Vilma och överst Cleo

Även om Balrog var lite besviken och Virvel nog hade kunnat tänke sig ett möte också med sin kusin, var jag helt nöjd! Det har varit ett par mycket fina dagar med samvaro med Vilmas matte Lotta och hennes lillhusse Oskar och förstås med Reneth, Leif och Peder! Synd bara att det är så lång resa till Påskalavik...

2/9 Tävlingshelg.

Redan förra fredagskvällen anlände vi till Salainför helgens agilitytävlingar. Hundarna hann busa innan det var dags att sova. Tidigt lördag morgon bar det av till Sala BK för att Cleo skulle få tävla i hopp 3:an och agility 3:an och Balrog bara i agility 3:an. Båda Cleos lopp sabboterade jag, först genom att ramla baklänges över en tunnel och sen genom att glömma ett hinder. Cleo själv var glad och lyhörd!

Balrog hade så bråttom att han hoppade av gungan innan den slagit ner, men det räckte ändå till en prisbelönad 3:e plats.

Hela lördagseftermiddagen var vi lediga och hundarna njöt av att busa. Virvel och Whilma spelade bl.a. vattenpolo!

Det viktiga den här helgen var Whilmas tävlingsdebut som ägde rum i regnet på söndagsförmiddagen.

Hon var jätteduktig! Hon lyssnade på mig och var verkligen fokuserad!

Hoppa är roligt!

Hon räds inte gungan!

"Ända ner!"

Helgen avslutades med en trevlig kväll hemma hos Carina och en sen tågresa hem.

24/8 Hos Emil!

I söndags bjöd Emil och hans matte Frida hem hela flocken och mig till sitt sommarställe utanför Södertälje. Vi bilade dit tillsammans. När vi kom fram imponerades vi av sjöutsikt.

Ett fint hus.

Blommor.

En äng där det fanns leksaker! (Följande bilder, utom de tre sista, är tagna av Frida Fridh)

Dessutom hade Frida ett växthus med bl.a. så exotiska växter som blå vindruvor!

Efter en dags bus

passade Balrog och Cleo på att vila.

Dags att åka hem, nu med båt!

Efter en härlig resa

mötte Stockholm!

Den härliga dagen avslutades sen med en helt odramatisk bussresa hem.

20/8 Sala igen!

Det blev som vanligt mycket bus hemma hos Whilma! Cleo lever verkligen upp och inbjuder till lek och igår hann jag fånga en del av jakten på bild!

En just påbörjad jakt!

Spring då!

Cleo gör en inbrytning.

Cleo håller undan!

Nu har vi dig!

Whilma och jag tränade lite tillsammans inför kommande stordåd på agilitybanan!

 

Hon blev inte tröttare än att hon försölte beröva Virvel hans värdefulla barkbit!

 

17/8 Norrlansvecka!

Torsdagen den 4:e augusti var en mycket varm och solig sommardag i Stockholm. Karin, Fifi, Eddie, jag och papillonerna var ute och spårade i skogen. Det var mycket torrt i marken och hundarna hade svårare än de brukar ha att spåra. För mig var det huvudsaken att de var nöjda och trötta. Vi tog pendeltåget till Karlberg och därifrån gicck vi en lugn promenad till Centralen i den sköna sommarkvällen. Morgonen därpå mötte Umeå oss med kyla och regn! Var sommaren slut?
Helgen och början på veckan var kylig och regning, men då reste vi norrut till solen i Ritsem. Vi passerade polcirkeln i regn.

Vi mötte fjällvärlden.

Vi stannade  på Ritsems fjällstation och njöt av vår lunch och av utsikten.

På vägen därifrån mötte vi en ren som gärna poserade framför kameran!

Virvel skulle debutera på agilitybanan och det blev lite träning under resten av veckan.

Säkrast att ligga ner när den rör sig!

För första gången på länge var jag nervös inför en agilitystart. Virvel är ju egentligen helt otränad. Första dagen visade han lite förvirring, men klarade hela banan så när som på säcken där han fick hjälp med släpet och blev diskad. Dagen därpå var inte säcken med och då fick han bara fel i slalom och tidsfel. Slalomet går inte fort och det blir ändå fel där. Men han hoppade med glädje och lyssnade på mig, så jag var mer än nöjd!

Slalom är svårt....

Hoppa är roligt!

Vem räds en mur!

Nu ska det bli träning av säck och slalom!

30/7 Favorit i repris.

Åter en tidig morgonpromenad till Centralen. Åter Virvels glädjetjut när han möttes av sin vackra syster! (Foto Anett  Andersson)

Åter en tur till brukdhundklubben med agilityträning och lite lydnad. Virvel fick träna hoppet till lydnadsklass 2. Hoppa, sätta sig och hoppa tillbaka.

Åter hem till Whilma föe  en eftermiddag med bus. Whilma och Virvel har varsin favoritleksak.

Efter buset var det skönt att svalka sig i plaskdammen! Whilma njuter!

Åter till tåget och resan hem efter en härlig dag.

19/7 Mitt i sommaren.

På kvällen den 14:e juli gick vi till Centralen för att ta nattåget till Umeå. Det var en resa med trevligt sällskap och intressanta samtal.
Vi åkte bil från Umeå förbi Vindeln där hundarna fick springa och vi njuta av den vackra Vindelälven. Väl framme i Malå hamnade det "fjäriilar" mitt i sommarängar!

På lördagmorgonen gav vi oss av redan halv fem för att hinna till agilitytävlingarna i Piteå. Det är alltid roligt att återse alla goda agilityvänner!
På söndagen var Balrogs bästa klass, hopp 2:an, sita programpunkt och det blev ett svårt beslut om han skulle få starta eller inte. För skulle vi hinna till tåget i Umeå? Hur var det med söndagstrafiken? Sent och hastigt bestämde vi att springa loppet och med den stressen diskade jag honom förstås! Vi hade egentligen kunnat ta det lugnt för tåget var en halvtimme försenat, men det kan man ju inte alltid lita på...

Helgens bästa resultat var Balrogs andra placering i hopp 2.

Cleo är som alltid lojal och gör sitt bästa och får 0 fel på hinder men tidsfel. Hon kom som bäst 7:a i agilityklass 3.
Vi är nog alla nöjda med helgen!

7/7 Min syster och jag.

 

Virvel berättar: "Vi fick tidig frukost och då brukar det bli en annorlunda dag. Kanske skulle vi åka tåg? Vi tog vägen till crntralen och matte följde med, så det skule bli resa av! Väl på tåget brukar jag koppla av, men igår började matte att prata intensivt med en flicka på platsen framför oss och jag förstod ordet agility, men sen var det bara obreglipheter. När jag hörde Sala hoppade jag därför ner för  att matte skulle förstå..., men hon sa, att jag inte hörde upp, för vi var i Upp-Sala. Hon hade nog rätt för sen sa de Sala igen och vi gick av och dar möttes vi av min  syster!

Vi busade.

Jagade boll.

Det heter väl tassboll?

Det är skönt att det finns en stor vattenskål!

Men allra busigast var Balrog, för i ett obevakat ögonblick hoppade han in till kaninen Benjamin. Han hoppades att Benjamin skulle komma till honom där han nu satt.

Vi tog sen, helt odramatiskt, tåg hem igen".

Kanske skulle Virvel berätta så här, kanske inte, men säkert är, att han hade haft roligt!

1/7 Salalogan!?

Whilma, Virvel, Cleo och Balrog.

Tidigt i går mprse gav vi oss av till centralen. Det var en härlig morgon med soloch lagom värme. Vi hade gott om tid, jag är alltid tidspessimist och vill ha marginal för oförutsedda händelser. I går tittade hundarna stint på något i rännstenen. Vi var nedanför Kungsholms Kyrka och där satt en liten fågelunge. Rännstenen är ingen bra plats för en liten oerfaren fågel. Efter lite övertalning vågade den sitta i min öppna hand och blev buren in på kyrkogården och där fick Gud hålla sin vakande hand över den. Det vvar bra med den extra tiden vi hade och vi hann i god tid till tåget.

Virvel blev som vanligt överlycklig över att få träffa sin syster och alla hundarna njöt av sin dag hos Whilma, Filippa och Mariana.
Vilken lyxtillvaro!

De har en egen damm!

En katt som man kan pussa!

Egna hinder! Det blev hopp, både individuellt och i grupp.

Whilma själv!

Här hoppar hela gänget.

Ja, det var helt enkelt en härlig semesterdag!

 

14/6 Inte bara agility.

Men det har blivit en hel del. I går kväll var det KM i den nybildade Solna Agilityklubb och även om vi inte fick några framträdande placeringar var det verkligen trevligt! Cleo fick tävla i en lätt öppenklass och där blev hon tvåa medan Virvel diskade sig genom att bli så förtjust över att se alla hinder och tunnlar att han inte gav sig till tåls för att ta dem i rätt ordning.

Vi tävlade i Skellefteå i maj och i Umeå första dagarna i juni. På lördagen dök Filip och Fredrik upp på agilitybanan- Deras programidé "får vi följa med" hade lett dem dit. De träffar människor som de följer med en bit och hittar sen en ny person att följa. Den här gången blev de nyfikna på "blindstyret " på planen. Vi blev filmade när vi tävlade och en ville de fortsätta intervjun och ordnade en veterinär, där Virvel fick ett friskintyg och när jag nämnt att jag ridit ordnades också en häst!

Det var roligt att bli uppmärksammad av dem som verkligen kändes nyfikna och intresserade! Men jag blev också trött, det blev sent den kvällen och sen upp tidigt och tävla dagen efter!

Virvel har tävlat i lydnassklass 1 tre gånger, den första i mitten av maj i Solna-Sundbyberg och då var vi pigga och det gick bra! De andra gångerna var för tätt på agilitytävlingarna och de tröttsamma resorna med nattåget. Det blir ju ingen bra sömn när man måste sitta en hel natt. Då blev det bara 3:e pris. Resten av  årets lydnadstränig och tävlande kommer jag att ge Balrog en chans i elitlydnaden och Virvel får vänta till nästa år med att tävla tävla 2:an.

Nu ska vi allra först ta det lite lugnt.

 

 i

30/5 Virvel, ett agilityhopp.

Virvel tränade lite i Väsby och Alice Byberg fotograferade.

Upphopp!

Landar!

Vart ska jag nu?

 

13/5 På spåret.....

Karin med Eddie och jag med Virvel  går tillsammans med en rutinerad och en spårdebutande Dobermann kurs för Camilla Berg.

Spårkompisen är redan på språng...

Eddie och Virvel har ju spårat en del men helt utan "pinnar" i spåret. Vi har börjat träna markeringar nu. Det blir korta spår med tätt mellan pinnarna och bakom dem ligger en liten hög med godis.

När de spårat sig fram till en pinne med godisgömma

ska vi få dem att lägga sig och mumsa för att sedan spåra vidare till  nässta matställe tills de kommer till den sista långa pinnen.

Virvel har spårat klart!

Båda hundarna uppskattar nyheten!

Virvel mötte en Tromb i lördags. Tromb och Tornado, hur blev det? Lugnt blev det faktiskt. Tromb är en häst och han levde inte upp till namnet. Det var första gången på tio år som jag red och det gav mersmak! Den här gången var det  Kerstin och jag som red och vår gemensamma väninna Gigi var med som stöd och hon tog också på sig uppgiften att vakta Virvel. Han hade enlgt uppgift skött sig exemplariskt och när det hela var över hälsade han artigt på Tromb. Virvel var lite trött sen efter sina  upplevelser.

Våren närmar sig försommar och nu är det bara att se fram emot nya äventyr!

Här är en liten äventyrare!

23/4 Vårblandning!

 

Nu är det vår!

Den gråa isen har blivit blått vatten!

"Fjärilar" och påskliljor.

Vi har hunnit med en del sen i mars. Förra helgen var vi i Sala för att på lördagen åka till Västerås på utställning. En rolig samvaro med Carina och Mariana och alla hundarna. Det var nog allra bäst att busa tyckte Virvel, men visst var det intressant med utställning.
Han tittade noga på vad hundarna gjorde i ringen och när det var hans tur skötte han sig mycket bra!

Domaren bedömde honom som"very good"

En vacker dag veckan innan tränade Virvel och Emil agility i Väsby. de stortrivdes bägge två och roade sig kungligt!

Emil var en baddare på att hoppa!

 

Frida och jag kopplade sen av med en härlig fika.

Medan vintern ännu regerade var vi till Sala en dag och tränade i snön. Hemma hos Carina fick Virvel sen pröva lite på sina kamraters "vinterträning".

Det gäller att hålla balansen! Bollen är mjuk och rör sig dessutom!

Nu ser vi fram emot en fortsatt  skön vår! 

25/3 Än så är det långt till vår.....?

När vi gick på klipporna igår var Mälaren täckt av smutsgrå is.

Balrog och Virvel vänder vintern ryggen.

När vi kom hem talade Vintergäcken ett annat språk....

 

Virvel och Balrog ramar in våren!

28/2 Vilse!!!

"Spårhundarna" har under en längre tid klagat över att de får för korta spår, så i lördags hade vi bestämt oss för att göra dem till viljes. Vi hade bytt spårområde och valt ett som var kuperat och stenigt: Nu skulle det bli både långt och svårt och jag gick och vände både hit och dit  och fram och tillbaka och när jag tyckte att Virvel borde bli nöjd, vände jag mot stigen. Den var inte där jag trodde att den skulle vara så jag gick och gick men ingenstans fanns den. Vilse! Tack för fungerande mobiltelefoner! Karin skulle ta Virvel och vi hoppades att han skule vara en så duktig spårhund som han har påstått. Det var bara att vänta. Så hörde jag dem! Virvel blev både glad och förvånad över spårslutet! Han hade jobbat målmedvete och släppt ettt kycklingben han hittat i spåret för att jobba vidare.
Till slut var alla hundarna i alla fall nöjda med sina spår, men Virvel var nöjdast!

Virvel är ofta nöjd med sina promenader också, särskilt när han träffar lek-kompissar, och jag är nöjd när kompissens husse hinner fånga dem på bild!

 

4/2 Än så är det vinter...

Bara för några dagar sedan var det vitt på marken och Virvel och hans kompis Emil lekte glatt i snön.

 

Ska vi busa?

 

Bäst att springa

Vilken fin boll!

Solen värmde och det började kännas som vår i luften. Fåglarna kvittrade

 

Fågelhund?

och isen blev tunn. I ett obevakat ögonblick föll Virvel för frestelsen att springa ut på den. Den höll en bit men sen.... Virvel hade nosen och framtassarna på iskanten, men skulle han klara sig... Vigt tog han sig upp och kom springande i full karriör.

Emil var just och  lånade ut sin regnrock.

För attt få upp värmen kastade Virvel pinnar till sig själv.

Emil blev lite smutsig utan rocken.

Det blev halt också och utan dubbar fick man gå stadspromenad.

Då blev hundarna inte mindre smutsiga!

Idag snöar det igen, så änså är det vinter!

 

 

17/1 2011 Trassel!

Egentligen är det tvärtom! Virvel blev lycklig redan för några dagar sedan, när han mötte Trassel för första gången. I dag hade de stämt träff! De har verkligen roligt och det går undan när de jagar varandra!

Nu har jag dig, Trassel!

Fin pinne!

Vi har tränat lie här hemma. Sittande i grupp är verkligen tråkigt tycker Cleo.

Då är det skönare att ligga plats....

Efter en dag med lek och lite träning är det skönt att vila. Virvel och Balrog delar korg.