LPI Arvslindans Mynta

f. 961108
e. Josephine's Piccolo
u. Arvslindans Ronja

Mynta älskar att träna, hon tycker, att det är roligare än att gå långpromenad i skogen! Det var hennes entusiasm för att lära sig nya saker, som fick mig att börja träna på allvar. Först blev det agility, då en av Myntas kompisar, labradoren Viktor, lockade oss att prova. Fortfarande är det nog agilityn som är Myntas favorit, både att träna och att tävla, men hon uppskattar allt hon får prova på. "Sök" är oerhört spännande, både för Mynta och mig, men den träningen kräver att man är ett gäng på minst fyra personer som träffas regelbundet, och vårt sökgäng splittrades. Tävlingslydnad är också engagerande tycker Mynta och hon kan träna till synes hur mycket som helst, utan att tröttna, men mattes tidsbrist sätter gränser. Spåra gör vi så ofta vi kan, det är egentligen hundars naturliga arbetssätt och det arbetet ger både självförtroende och en skön trötthet.

Mynta har också fått bli mamma och hon njuter av den upplevelsen även om det också kan vara jobbigt. Hon berättar om det under rubriken "Mammatankar" under "Valpar".

Uppdatering dec 08.
Mynta är nu tolv år. Hon tycker fortfarande om att gå långpromenader både i stan och i skogen , men hon springer inte som förr, hon travar i min närhet medan de andra springer fram och tillbaka i full fart. Hon tar fortfarande på sig ett ledarhundsansvar, både när det behövs som vid vägarbeten, och när hon förväntar sig beröm som vid papperskorgar och övergångsställen.

När det gäller agilityn taaar hon det inte lugnt, hon är full av iver och mycket lycklig när hon får se en agilitybana. Hon älskar både att träna och tävla och det ska hon få göta så länge hon visar sådan glädje!